Tonårsstämning, vilket jag antar beror på att jag nyligen läste ut Min kamp, del ett. Såg att den andra delen kommer i svensk översättning i maj, det känns som en evighet. Överväger att fortsätta läsa på norska. Bright Eyes nya album är fantastiskt. Att resa i tid genom ljudbilder, genom att läsa korrektur, genom samtal. Grannen som hoppar hopprep när jag vaknar, dunkande från symaskinens inre. Mina händer som flyter över tyget, min mammas pekfinger som plötsligt genomborras av nålen. Mjukhet i alla mina muskler och en bitter eftersmak av gammalt kaffe i min gom. Jag har nu, äntligen, förlikat mig med tanken på att fortsätta –––
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar